Det föreslagna nya Basel III-regelverket ett hot mot exportgarantierna

Planerna på en reform av Basel-regelverket gällande bankernas soliditet och likviditet hotar att förstöra exportgarantisystemen. Regelverket kommer att förnyas före utgången av detta år, eftersom man trots de tidigare Basel II-reglerna inte lyckades förhindra den djupa finanskrisen som började år 2008.

”I reformplanerna har man inte beaktat exportkrediternas och exportgarantiernas betydelse i utrikeshandeln och inte heller det faktum att de exportkrediter som bankerna finansierar och som garanteras med statliga exportgarantier inte medför någon kreditrisk för bankerna och att de vid behov dessutom är likvida, d.v.s. kan inkluderas i tillgångar som kan säljas i bankernas balansräkning”, säger Topi Vesteri, vice verkställande direktör med ansvar för exportfinansieringen.

De statliga exportgarantiinstituten – vars samarbetsorgan Topi Vesteri är ordförande för – är oroade över situationen. ”Om Baselkommitténs planer blir verklighet i sin nuvarande form finns det risk för att exportgarantierna blir oanvändbara. ”De nuvarande exportgarantierna som har nollriskviktning för bankerna skulle i fortsättningen finnas i samma 100 %-korg som vilka skräplån som helst”, säger Vesteri. Detta beror på att de som har upprättat regelverksförslaget har fastnat vid bankernas likviditetsrisker, d.v.s. jämvikt mellan in- och utlåningen i balansräkningen, och glömt mekanismerna för kreditrisköverföring, såsom exportgarantierna, denna gång.

Nu är det dags för exportföretagen, bankerna och garantiinstituten att förena sina krafter för att påverka reglerna. Enligt de nya planerna är riskvikten för garantiinstitutens, såsom Finnveras, garantier inte noll när man beräknar de nya nyckeltalen för bankerna. Om detta blir verklighet kommer bankerna inte längre att vara intresserade av att finansiera exportkrediter. I praktiken skulle detta innebära att staterna i stället för att bevilja garantier blir tvungna att finansiera exportaffärer direkt, grunda exportkreditagenturer som fungerar som kreditgivare eller verkställa arrangemang där staterna i förväg förbinder sig att köpa de lån i bankernas balansräkning som deras exportkreditinstitut garanterar. Det är alltså också i staternas intresse att påverka det planerade transnationella regelverket.

”Finansieringen av export av kapitalvaror är när allt kommer omkring en så liten del av bankernas finansieringsverksamhet att det har varit lätt att försumma den i reformen av regelverket för bankerna. För utrikeshandeln har verksamheten emellertid stor betydelse”, säger Vesteri.

År 2009 beviljade de 26 statliga garantiinstitut som hör till Bernunionen (ett samarbetsorgan för garantiinstitut) nya exportgarantier för kapitalvaror på 200 miljarder amerikanska dollar, och dessa ökade med 24 % jämfört med året innan samtidigt som världsekonomin gjorde en djupdykning. ”Garantiinstituten höll alltså igång världshandeln”, säger Vesteri. Antalet garantiersättningar hade stigit, men ändå hållits på en rimlig nivå trots den ekonomiska recessionen. Efterfrågan på garantier har varit fortsatt livlig år 2010. Den svåra finanskrisen som började år 2008 är inte över ännu, även om det finns tecken på att ekonomin börjar vända i en positiv riktning. ”Ur exportgarantiinstitutens perspektiv ser det för närvarande tyvärr ut som att det nya föreslagna regelverket, som helt har glömt de statliga exportgarantierna, i värsta fall kommer att bromsa upp världshandeln”, säger Vesteri.

Ytterligare information: vice verkställande direktör Topi Vesteri, Finnvera Abp, tfn 020 460 7238