Efterfrågan på finansiering för små och medelstora företag ökade med över 10 % - antalet offerter på exportgarantier fördubblades

Finnverakoncernens delårsrapport januari–september 2011

Centrala nyckeltal för januari–september år 2011

• Offererade lån och garantier 672 miljoner euro (Q3/2010: 634)
• Offererade exportgarantier och -borgen samt specialborgen 3 295 miljoner euro (Q3/2010: 1 545)
• Ansvarsstocken för den inhemska finansieringen 3 085 miljoner euro (6/2011: 3 111)
• Ansvarsstocken för exportfinansieringen 10 187 miljoner euro (6/2011: 9 549)
• Finnverakoncernens resultat 48 miljoner euro (Q3/2010: 45)
• Finnvera Abp:s resultat 42 miljoner euro (Q3/2010: 49)
• Finnverakoncernens nedskrivningar på fordringar samt garanti- och borgensförluster 44 miljoner euro (Q3/2010: 35)

Behoven av finansiering av driftskapital och en svagt positiv investeringstillväxt bland små och medelstora företag ökade efterfrågan på Finnveras finansiering i januari-september. Efterfrågan var 13 procent större än ett år tidigare.
 
– För tillfället befinner sig företagen i mycket olika situationer. Många företag har ännu inte hunnit bygga upp starka ekonomiska buffertar efter svackan år 2009. Dessutom är utsikterna på finansmarknaden och inom världsekonomin osäkra. I detta ekonomiska läge var det ekonomisk-politiska ministerutskottets beslut om att fortsätta konjunkturfinansieringen även nästa år mycket motiverat, säger Finnveras verkställande direktör Pauli Heikkilä.

Finnvera beviljade lån och borgen för sammanlagt 672 miljoner euro, dvs. till ett 6 procent större belopp än året innan. Beloppet för beviljad konjunkturfinansiering närapå fördubblades och sammanlagt 148 miljoner euro beviljades till 307 företag.

Enligt Heikkilä har det blivit svårare för företagen att få stora, långfristiga exportkrediter på marknaden.
– Detta är sannolikt ett bestående fenomen, eftersom bieffekten av det reformerade regelverket Basel III som en följd av finanskrisen verkar ha ändrat bankernas roll så att de närmast ordnar stora exportkrediter. I Finland håller man på att ta fram en bestående exportfinansieringsmodell i form av krediter för att förbättra konkurrenskraften för exportörer av kapitalvaror. Införandet av modellen kräver lagändringar, som väntas träda i kraft i början av nästa år, konstaterar Heikkilä.

Finnvera erbjöd exportgarantier och borgen samt specialborgen för 3 295 miljoner euro. Offerternas eurobelopp var det dubbla i jämförelse med motsvarande period året innan. De finansierade exportprojekten riktades till de traditionella exportbranscherna såsom telekommunikation, energisektorn och skogsindustrin.

Den ekonomiska utvecklingen

Finnverakoncernens resultat för översiktsperioden var 48 miljoner euro (45), dvs. drygt tre miljoner bättre än resultatet under motsvarande period i fjol. Moderbolaget Finnvera Abp:s resultat var 42 miljoner euro, då det var 49 miljoner euro året innan. Både den inhemska finansieringen och exportfinansieringen redovisade positiva resultat.

Jämfört med året innan förbättrades resultatet mest av uppskrivningarna på dotterbolagens kapitalinvesteringar samt moderbolagets ökade räntebidrag som en följd av den allmänna ökningen av räntenivån och större provisionsintäkter. Däremot försvagades resultatet mest på grund av moderbolagets kredit-, borgens- och garantiförluster, vilka efter de förlustersättningar som staten betalat var större än året innan.

Moderbolagets förluster, nedskrivningar och avsättningar för krediter och borgen inom den inhemska finansieringen uppgick till 61 miljoner euro (44). Av dessa var 67 miljoner euro realiserade kredit- och borgensförluster, fyra miljoner euro återföringar av tidigare bokförda förluster och två miljoner euro minskningar av nedskrivningar på fordringar och avsättningar. Statens och ERUF:s (Europeiska regionala utvecklingsfonden) ersättningsandel av de realiserade förlusterna var 21 miljoner euro (16). Inom exportfinansieringen blev man inte tvungen att redovisa några stora förluster under rapportperioden, och man utökade inte heller förlustreserveringarna i någon betydande grad. Förlusterna från exportgaranti- och specialborgensverksamheten uppgick under rapportperioden till 4 miljoner euro (6).

Vid utgången av rapportperioden var moderbolagets kapitaltäckning 14,9 procent och koncernens 15,3 procent.

Risker inom den nära framtiden och framtidsutsikter

Nervositeten på finansmarknaden och de osäkra utsikterna inom världsekonomin bromsar upp den ekonomiska tillväxten också i Finland. Den svaga investeringstillväxten inom industrin väntas avstanna helt och hållet i takt med att exportutsikterna försvagas.

Efterfrågan på Finnveras finansiering för små och medelstora företag har tillsvidare inte ökat i någon större grad, med undantag för konjunkturfinansieringen. En del av företagen bereder sig på en försvagad ekonomisk utveckling, varför efterfrågan på finansiering i allt högre grad hänför sig till driftskapitalet.

Den ekonomiska osäkerheten försvagar exportefterfrågan ytterligare, och därmed även efterfrågan på exportgarantier. På grund av misstron på marknaden och det allt strängare regelverket för bankerna måste bankerna förbättra sin kapitaltäckning: detta sker i huvudsak genom att minska den långfristiga kreditgivningen, varför långfristig finansiering håller på att bli en flaskhals när det gäller olika arrangemang för exportfinansiering. I Finland förbättras tillgången till finansiering med exportfinansiering i form av krediter. Enligt den nya modellen sköter Finnvera medelanskaffningen på marknaden med statsgarantier och Finnveras dotterbolag Finlands Exportkredit Ab använder medlen för att finansiera de krediter som bankerna ordnar för företagen. Propositionerna angående exportfinansiering i form av krediter är som bäst under behandling i riksdagen.

Antalet konkurser och företag som råkat i svårigheter samt Finnveras kreditförluster kan öka redan i slutet av året, såvida den ekonomiska tillväxten avstannar.

Finnveras resultat för det innevarande året uppskattas vara på en lägre nivå jämfört med resultatet år 2010. Om större risker än förväntat förverkligas i samband med en försvagning av den ekonomiska utvecklingen, kan detta ytterligare minska Finnveras resultat avsevärt.

 
Ytterligare information:
verkställande direktör Pauli Heikkilä, tfn +358 20 460 7321
vice verkställande direktör Topi Vesteri, tfn +358 20 460 7238 (exportfinansiering)
vice verkställande direktör Veijo Ojala, tfn +358 20 460 7405 (inhemsk finansiering)
ekonomidirektör Ulla Hagman, tfn +358 20 460 7409

Delårsrapport för januari-september 2011 (PDF)

Information om Finnveras verksamhet år 2011 publiceras den 26 januari 2012.
Bokslutet och årsberättelsen år 2011 publiceras på Finnveras webbplats den 20 mars 2012.